måndag 16 november 2009

Vem är jag?

Har i flera dagar nu lidit av tristess och tyckt att livet är allmänt tråkigt. Jag har inte kunnat träna då jag har virus i kroppen, men har försökt att hålla i gång. I fredags hade vi UKK gångtest i skolan. Jag gav det mesta och som vanligt drog jag upp farten när jag blev varm. Tanken är ju att farten ska vara jämn. Men resultatet blev att jag har konditon som genomsnittet. Alltså på sämre sidan med tanke på hur jag tränar. Men tittar man på att jag är förkyld så blev ju det ett bra resultat. Allt är relativt.

Ett sätt för mig har varit att hålla igång med långpromenader i skog och mark med hunden. Släpper jag han lös från koppel så kan jag själv traska hela tiden och han får snusa bäst han vill utan att jag måste stanna. Helt okej substitut då jag inte kan springa. Jag har tränat över tid mycket längre i stället.

Idag var jag långt borta i mina tankar när jag drog till skogs med hund och sambo. Så jag navigerade med latheten som sällskap och lyssnade efter skogmaskinen som jobbade för att hitta tillbaka till bilen. Dumma jag! Vi gick vilse bara för det. Det fanns typ 3 skogmaskiner i skogen långt ifrån varandra. Jag menar vi var helt lost där i skogen. Så är det ju vinter egentligen fast vi inte har någon snö, men ljuset är ju kort den här årstiden. Så vi hade tiden emot oss att hitta ut ur skogen innan det började skymma. Det var bara att klättra upp på ett högt berg och navigera från det för att komma ner till den skogsväg vi visste att bilen stod vid. Men klättra på granitberg med mossa efter dagar av regn är mindre säkert. Och att tävla med ljuset till gör ju att färden var vådligt värre.

Nåja, att gå vilse var tydligen den kick och humörhöjare jag behövde. För nu är humöret tillbaka och jag har lust igen med studier och annat. Så vem är jag då som så tydligt behöver äventyr för att må bra? Denna sida av mig själv var jag inte riktigt bekant med. Visst, jag gillar att testa nya saker och resa utan större planering tilltalar mig mest. Men oplanerade händelser med riskmoment gör att jag blir så här laddad, det är en ny insikt om mig själv!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar